Politik i Sverige

 

Sverige är en så kallad parlamentarisk demokrati och har varit det sedan 1920-talet. Det innebär att regeringen behöver stöd från, och är ytterst ansvarig inför, en folkvald riksdag. Parlamentarismen förutsätter också att allmän rösträtt gäller, vilket har rått i Sverige sedan 1919, då även kvinnor fick möjlighet att rösta.

Sverige är en monarki, det vill säga att statschefen är kung eller drottning. Titeln som statschef går i arv, men monarken har ingen reell makt, utan endast en symbolisk roll. Detta bestämdes år 1975, då det beslutades att monarken inte får uttala sig politiskt på något sätt.

Sverige har fyra stycken grundlagar:

  • Tryckfrihetsförordningen – varje medborgares rätt att utge skrifter med vilket innehåll som helst, såvida det inte strider mot någon annan lag.
  • Regeringsformen – innehåller bestämmelser om hur landet ska styras, exempelvis ett proportionellt valsystem och att riksdagen kontrollerar regeringens arbete, samt beskriver våra demokratiska rättigheter.
  • Successionsordningen – reglerar tronföljden i den svenska monarkin. Fastställdes för första gången år 1810, men gällde då enbart tronarvingar av manligt kön. Sedan 1980 gäller successionsordningen även för kvinnor.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen – den nyaste grundlagen som började gälla år 1992. Den innebär att alla medborgare har rätt att uttrycka sin åsikt, och förbjuder också censur från statliga myndigheter.

Politisk historia

Sveriges första riksdag anses ha ägt rum i Arboga år 1435. Resultatet av riksdagen blev att Engelbrekt utnämndes till så kallad rikshövitsman – en militär titel som i praktiken innebar att man var chef för den nationella armén.

Fram till år 1680 hade adeln en avsevärd makt i Sverige, men från och med år 1719 inföll eran som kallas Frihetstiden, då den konstitutionella monarkin skapades och ett antal demokratiska och medborgerliga rättigheter föddes. Det fanns under denna period två partier – hattar och mössor.

Under 1800-talet spred sig många av de liberala tankegångar som uppstått i Storbritannien också till Sverige, och i slutet av seklet handlade stora delar av den politiska debatten om krav på allmän rösträtt.

Den allra första folkomröstningen hölls år 1922, och handlade om huruvida det skulle införas ett totalt förbud mot alkohol. Nej-sidan vann med 51% mot 49%.

År 1971 grundades den så kallade ”kammaren” med 350 riksdagsledamöter. Detta system visade sig dock ha påtagliga brister, eftersom omröstningar kunde sluta med ett oavgjort resultat. Från och med 1977 har riksdagen därför endast 349 ledamöter.

För att ett politiskt parti ska få möjlighet att skicka sina representanter till riksdagen krävs det att de får mer än 4% i riksdagsvalet, som sedan år 1994 äger rum vart fjärde år. Antalet ledamöter bestäms utifrån ett proportionellt system där valresultatet avgör vilket parti som får flest representanter.

Efter riksdagsvalet år 2014 finns åtta stycken partier representerade i Sveriges riksdag: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tillsammans sitter i regeringen.

admin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *