Ministrarna i Sveriges regering

Sveriges regering, som styr Sverige med stöd av riksdagen, består för närvarande av 23 ministrar utöver statsministern, Stefan Löfven. Ministrarnas uppgift är att överse lagstiftning och att driva frågor framåt inom sitt ansvarsområde. De ministrar som ingår i regeringen Löfven är samordnings- och energiministern, arbetsmarknads- och etableringsministern, finansministern, civilministern, finansmarknads- och konsumentministern, försvarsministern, justitie- och migrationsministern, inrikesministern, kultur- och demokratiministern, miljöministern, närings- och innovationsministern, infrastrukturministern, bostads- och digitaliseringsministern, landsbygdsministern, socialförsäkringsministern, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern, barn-, äldre- och jämställdhetsministern, utbildningsministern, gymnasie- och kunskapslyftsministern, ministern för högre utbildning och forskning, utrikesministern, EU- och handelsministern samt ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Ministrarna är fördelade på 10 olika departement: statsrådsberedningen (som omfattar statsministern och samordnings- och energiministern), arbetsmarknadsdepartementet, finansdepartementet, försvarsdepartementet, justitiedepartementet, kulturdepartementet, miljö- och energidepartementet, näringsdepartementet, socialdepartementet, utbildningsdepartementet och utrikesdepartementet.

Tillsammans täcker dessa ministrar och departement in alla frågor som rör medborgarnas dagliga liv, från stora frågor som deras jobb och rätt till sjukvård, till de mindre frågorna, som kostnaden för badrumsrenoveringen man har tänkt göra (genom beslut som exempelvis ROT-avdraget). Vissa aspekter av kostnaden har man dock kontroll över själv, som var man väljer att köpa materialet och badrumsmöblerna till renoveringen. Köper man dem online har man nämligen stor chans att få dem till bättre pris än i butik. Som exempel kan ges Intellivent Fresh badrumsfläkt, som man bland annat kan köpa på Buildor.se till ett mycket bra pris. På det sättet samspelar medborgare och ministrar för att skapa ett produktivt samhälle.

Liberalerna

Liberalerna är det parti som under lång tid kallades Folkpartiet. Partiet bytte dock namn år 2015 för att göra sin politiska inriktning tydligare. Liberalerna är nämligen ett socialliberalt parti, och leds för närvarande av Jan Björklund, som varit Liberalernas partiledare sedan 2007.

Liberalerna har dock en betydligt längre historia än så, då det bildades redan år 1934. Det skedde genom att de två partierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet slogs ihop. Partiet hade sin storhetstid mellan 1940- och 1960-talet, då de var det största borgerliga partiet under större delen av den perioden. Det berodde sannolikt på den framgångsrika ideologi som Bertil Ohlin, den dåvarande partiledaren, formulerade i början av 1940-talet: ”fri ekonomi med socialt ansvar”. Tanken var att Liberalerna, då Folkpartiet, skulle vara ett reformvänligt alternativ till Socialdemokraterna. Numera är Liberalerna det näst största borgerliga partiet, och ingår i Alliansen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Som politiker, oavsett vilket parti man tillhör, är man ständigt i rampljuset, och det är därför viktigt att ha en plats där man verkligen kan slappna av – precis som det är för alla människor. En plats där man kan slappna av i tryggheten i ens eget hem, samtidigt som man kan njuta av naturen utanför, är ett uterum. Om du planerar att bygga till ett uterum till ditt hem ska du gå in på Skanskabyggvaror.se, där det finns ett stort utbud av uterum som passar alla hustyper.

Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ, eller FI, bildades i april 2005, och väckte stor uppmärksamhet redan från början. Partiet verkar för jämställdhet mellan män och kvinnor, och bara det faktum att de var ett parti med feminism som politisk ideologi var tillräckligt för att de skulle få stor uppmärksamhet i media. Under partiets första valrörelse, inför riksdagsvalet 2006, fortsatte de att skapa rubriker genom att de föreslog att män skulle betala mer skatt än kvinnor som lösning för att jämna ut lönegapet mellan könen. Detta förslag togs dock inte med i partiets valmanifest, även om Feministiskt initiativ som förklaring till förslaget angav att de ansåg att det enda sättet att utjämnda löneskillnaderna mellan män och kvinnor var för staten att gripa in.

När det gäller vissa aspekter av jämställdhet hjälper det dock inte hur mycket staten än ingriper, eller hur många lagar som antas – förändringen måste komma från människor själva. Det gäller till exempel fördelningen av hushållsysslor. Där måste varje par själva ansvara för att båda parterna i lika stor utsträckning dammsuger, diskar, putsar fönster och utför alla andra sysslor i hemmet.

Partiledare för Feministiskt initiativ är Gudrun Schyman och Victoria Kawesa. Schyman var en av de grundande medlemmarna i partiet, och satt i dess styrelse när partiet presenterades vid en presskonferens år 2005. Hon valdes sedan till talesperson för partiet vid dess första årsmöte i september samma år, tillsammans med Devrim Mavi och Sofia Karlsson. Schyman har således följt med partiet under hela dess utveckling, från att det bildades, till att man år 2007 bestämde att man skulle vara en folkrörelse snarare än ett parti, till att man faktiskt ställde upp i riksdagsval och Europaparlamentsval, och att man som första parti med rent feministisk ideologi vann ett mandat i Europaparlamentet. Det skedde under Europaparlamentsvalet år 2014, då FI fick 5,49 procent av rösterna. Där tillhör de Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Partiet har också fått mandat i bland annat Stockholms kommunfullmäktige, men än så länge inte i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraterna – det yngsta partiet

 

Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen år 2010 och är därmed det yngsta riksdagspartiet. Partiet bildades år 1988 av personer som tidigare varit aktiva i nationalsocialistiska och högerextrema förbund, såsom Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt.

År 2005 valdes den nuvarande partiledaren Jimmie Åkesson och man bytte symbol från den tidigare facklan med svenska flaggans färger till en blåsippa. På samma gång gick man ut med att extrema åsikter inte längre var accepterade inom partiet och medlemmar som uttryckte antisemitiska, rasistiska eller nazistiska sympatier stängdes av.

Ideologi

Sverigedemokraterna beskriver sig själva som ett socialkonservativt parti, en ideologi som har sitt ursprung i det sena 1800-talet. Socialkonservatismen innefattar en stark tro på kärnfamiljen, begränsad invandring och strikta regler kring lag och ordning. Traditionellt sett finns en koppling till nationalkonservatismen (nazismen).

Numera är den allra viktigaste frågan för Sverigedemokraterna invandringspolitiken, och man menar att genom att skära ner på invandringen ska man spara pengar som istället kan läggas på välfärden. Man vill också stärka upp polisen samt skrota mycket av den jämställdhetspolitik som införts i Sverige, till exempel pappamånader i föräldraförsäkringen och genuspedagogik i förskolan.

I riksdagsvalet 2014 fick partiet 49 platser i riksdagen.

Politik i Sverige

 

Sverige är en så kallad parlamentarisk demokrati och har varit det sedan 1920-talet. Det innebär att regeringen behöver stöd från, och är ytterst ansvarig inför, en folkvald riksdag. Parlamentarismen förutsätter också att allmän rösträtt gäller, vilket har rått i Sverige sedan 1919, då även kvinnor fick möjlighet att rösta.

Sverige är en monarki, det vill säga att statschefen är kung eller drottning. Titeln som statschef går i arv, men monarken har ingen reell makt, utan endast en symbolisk roll. Detta bestämdes år 1975, då det beslutades att monarken inte får uttala sig politiskt på något sätt.

Sverige har fyra stycken grundlagar:

  • Tryckfrihetsförordningen – varje medborgares rätt att utge skrifter med vilket innehåll som helst, såvida det inte strider mot någon annan lag.
  • Regeringsformen – innehåller bestämmelser om hur landet ska styras, exempelvis ett proportionellt valsystem och att riksdagen kontrollerar regeringens arbete, samt beskriver våra demokratiska rättigheter.
  • Successionsordningen – reglerar tronföljden i den svenska monarkin. Fastställdes för första gången år 1810, men gällde då enbart tronarvingar av manligt kön. Sedan 1980 gäller successionsordningen även för kvinnor.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen – den nyaste grundlagen som började gälla år 1992. Den innebär att alla medborgare har rätt att uttrycka sin åsikt, och förbjuder också censur från statliga myndigheter.

Politisk historia

Sveriges första riksdag anses ha ägt rum i Arboga år 1435. Resultatet av riksdagen blev att Engelbrekt utnämndes till så kallad rikshövitsman – en militär titel som i praktiken innebar att man var chef för den nationella armén.

Fram till år 1680 hade adeln en avsevärd makt i Sverige, men från och med år 1719 inföll eran som kallas Frihetstiden, då den konstitutionella monarkin skapades och ett antal demokratiska och medborgerliga rättigheter föddes. Det fanns under denna period två partier – hattar och mössor.

Under 1800-talet spred sig många av de liberala tankegångar som uppstått i Storbritannien också till Sverige, och i slutet av seklet handlade stora delar av den politiska debatten om krav på allmän rösträtt.

Den allra första folkomröstningen hölls år 1922, och handlade om huruvida det skulle införas ett totalt förbud mot alkohol. Nej-sidan vann med 51% mot 49%.

År 1971 grundades den så kallade ”kammaren” med 350 riksdagsledamöter. Detta system visade sig dock ha påtagliga brister, eftersom omröstningar kunde sluta med ett oavgjort resultat. Från och med 1977 har riksdagen därför endast 349 ledamöter.

För att ett politiskt parti ska få möjlighet att skicka sina representanter till riksdagen krävs det att de får mer än 4% i riksdagsvalet, som sedan år 1994 äger rum vart fjärde år. Antalet ledamöter bestäms utifrån ett proportionellt system där valresultatet avgör vilket parti som får flest representanter.

Efter riksdagsvalet år 2014 finns åtta stycken partier representerade i Sveriges riksdag: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tillsammans sitter i regeringen.

Sveriges socialdemokratiska arbetarparti

 

Socialdemokraterna – eller Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, som de egentligen heter – grundades år 1889, främst av medlemmar i olika fackföreningar och andra socialistiska grupper. De första stora frågorna var dels allmän rösträtt, dels åtta timmars arbetsdag.

År 1928 uttryckte den socialdemokratiska partiledaren Per Albin Hansson sin vision om folkhemmet, vilket är en av de absolut mest grundläggande tankarna i den socialdemokratiska historien. Föreställningen om folkhemmet innebär att ge alla medborgare i Sverige en trygghet, att det skulle råda samförstånd och jämlikhet mellan var och en, samt att klasskillnaderna skulle suddas ut.

Det inbegrep också ett mer konkret mål om att alla människor i landet skulle ha rätt till ett eget hem, vilket verkligen inte var en självklarhet i det fattiga Sverige, där det ofta var trångbott – allra helst i städerna – och flera familjer kunde dela på en liten lägenhet.

År 1932 inleddes en mycket lång, sammanhängande regeringsperiod för Socialdemokraterna, som inte bröts förrän år 1976, då Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet) för en kort period tog över makten.

Ideologi

Den socialdemokratiska ideologin bygger på tanken om demokratisk socialism och en uttalad fördelningspolitik – kortfattat att var och en ger efter sin förmåga, och får efter sitt behov. Allmän välfärd och en stark och utbyggd offentlig sektor har alltid varit centrala frågor för socialdemokratin, och man har alltid haft ett nära samarbete med arbetarrörelsen.

Några kända socialdemokratiska partiledare är Hjalmar Branting, Tage Erlander, Olof Palme och Göran Persson. Den första kvinnliga partiledaren Mona Sahlin valdes år 2007, men avgick år 2011 efter ett katastrofalt valresultat i riksdagsvalet år 2010. Den nuvarande partiledaren Stefan Löfven har suttit sedan 2012.

Mordet på statsministern Olof Palme är ett av de brott som väckt allra mest uppmärksamhet i Sverige genom alla tider. Än idag är mordet olöst och utredningen är fortfarande pågående. Mordet skedde den 28 februari 1986, då Olof Palme var på väg hem efter en bioföreställning. Polisen grep en misstänkt för mordet – Christer Pettersson – men han dömdes aldrig, och sedan dess har inga avgörande ledtrådar kommit fram. Det finns otaliga teorier om hur mordet gick till, till exempel att det rörde sig om en konspiration inom polisen, eller att utländska terrorister låg bakom, men sannolikheten är att mordet kommer att förbli ouppklarat.

Socialdemokraterna fick 113 ledamöter i riksdagen efter 2014 års val.

Moderata samlingspartiet – de konservativa

 

Moderaternas historia tog sin början i och med bildandet av det Allmänna valmansförbundet år 1904. Därefter bytte partiet namn till Högerpartiet år 1952, för att slutligen döpas om till Moderaterna år 1969.

Ursprunget till partiet står att finna i de konservativa grupper som fanns i den svenska politiken under slutet på 1800-talet. Grundaren till Allmänna valmansförbundet var Gustaf Fredrik Östberg, som alltså blev dess första partiledare.

Under 1930-talet uppstod en spricka i partiet som grundades i hur man skulle förhålla sig gentemot den nazism som sett dagens ljus i Tyskland. Det dåvarande ungdomsförbundet sällade sig till dem som sympatiserade med nazisterna, vilket i förlängningen ledde till att allt samarbete mellan moder- och ungdomspartiet upphörde. Senare bildades ett nytt ungdomsförbund med namnet Ungsvenskarna.

Ända fram till 1970-talet stod Moderaterna ständigt i skuggan av Socialdemokraterna, som var det dominerande partiet. I och med partiledaren Gösta Bohman fick man dock ett uppsving, och man lyckades också få till stånd ett samarbete med Folkpartiet och Centerpartiet. Bohman styrde partiet bort från den tidigare konservatismen till en typ av liberalkonservatism, som ända sedan dess har varit ett riktmärke för partiets politik.

Ideologi

Liberalkonservatismen innebär i stort sett en kombination av konservativa värderingar, såsom respekt för traditioner och familj, och liberala tankar som marknadsekonomi och individens fri- och rättigheter. Till skillnad från socialistiska partier anser Moderaterna att staten ska ha relativt liten makt över medborgarna, vilket till exempel innebär en mindre utbyggd välfärd.

Under senare tid har partiet under namnet Nya Moderaterna och partiledaren Fredrik Reinfeldt lanserat sig själva som det ”nya” arbetarpartiet.

Moderaterna fick ett historiskt bra valresultat och tog över regeringsmakten år 2004 och behöll den fram till 2012.

I valet 2014 fick man 84 representanter i riksdagen.

Miljöpartiet de gröna

 

Miljöpartiet de gröna är det näst yngsta partiet i Sveriges riksdag, bildat år 1981 i samband med att Sverige skulle rösta för eller emot kärnkraften. Initiativtagare till det nya partiet var den tidigare riksdagsmannen för Folkpartiet, Per Gahrton. Tanken var att Miljöpartiet skulle vara ett mittenparti – varken till höger eller vänster – som hade ett ekologiskt och hållbart samhälle i fokus.

I och med valet år 1985 kom man för första gången in i riksdagen, men åkte ut igen år 1991. Inför valet 1995 kampanjade man därför hårt och lyckades med en återkomst till riksdagen.

Ideologi

Miljöpartiets ideologi vilar på tre grundbultar, som inbegriper solidaritet med djur och natur, med kommande generationer, samt med alla jordens människor. Utgångspunkten är att partiet ska hålla sig utanför de traditionella vänster- och högerblocken, även om man på riksplanet allt som oftast har samarbetat med Socialdemokraterna, och i vissa fall också med Vänsterpartiet.

Miljöpartiet är det enda riksdagsparti som inte har någon partiledare, utan istället väljer två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt. De nuvarande språkrören är Gustav Fridolin och Isabella Lövin.

I valet 2014 fick Miljöpartiet de gröna 25 representanter i Sveriges riksdag.

Centerpartiet – tidigare Bondeförbundet

 

Centerpartiet marknadsför sig ofta som Sveriges enda landsbygdsparti och hamnar ofta i konflikt med Miljöpartiet om vilket parti som egentligen är det mest framåtskridande inom miljöpolitiken. Partiet grundades redan år 1910, då under namnet Bondeförbundet, av Carl Berglund. Syftet var att föra lantbrukarnas talan – en grupp som ansåg sig missgynnade av mycket av den politik som fördes i landet.

På 60-talet bytte partiet namn till Centerpartiet, och i valet 1973 lyckades partiledaren Thorbjörn Fälldin nå det historiskt högsta valresultatet någonsin, och kunde därmed bilda regering tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.

Fälldin ersattes av den första kvinnliga partiledaren någonsin för ett svenskt riksdagsparti, nämligen Karin Söder.

Centerns hjärtefrågor rör sig huvudsakligen om miljö, landsbygd, småföretag och arbete. Man är också ett uttalat liberalt parti som verkar för en decentralisering på flera plan.

Annie Lööf är partiets nuvarande ledare, och efter en svajig start har hon den senaste tiden lett Centerpartiet till nya högre opinionssiffror.

I valet 2014 fick partiet 22 riksdagsledamoter.

Vänsterpartiet – socialister och feminister

 

Vänsterpartiet har sin grund i en socialistisk och feministisk politik, men har ursprungligen kommunistiska rötter. Sveriges Kommunistiska parti grundades år 1921, varefter man bytte namn till Vänsterpartiet Kommunisterna år 1967. Sedan 1990 går partiet under namnet Vänsterpartiet, och man har nu sagt upp allt samband med kommunismen.

Under 60-talet protesterade partiet starkt mot Vietnamkriget, samtidigt som man förlorade stöd på grund av de fruktansvärda invasioner som Sovjet utsatte bland annat Tjeckoslovakien för. Även om partiordföranden C.H. Hermansson fördömde Sovjets agerande var det många i den äldre generationen som högljutt försvarade invasionen.

Vänsterpartiet strävar efter ett samhälle byggt på solidaritet, jämlikhet och demokrati, utan klyftor mellan samhällsklasser och kön. På senare tid har man också intagit en ledande profil inom miljöfrågan. Viktigt för partiet är en stark offentlig sektor, samt ett välutbyggt socialt skyddsnät i form av sjukersättning, a-kassa och barnbidrag.

En av Vänsterpartiets mest tongivande partiledare var Gudrun Schyman, som ledde partiet till historiskt höga valresultat i valet 1998.

Nuvarande partiledaren Jonas Sjöstedt tillsattes år 2012.

Vänsterpartiet fick i valet 2014 21 representanter i riksdagen.